Jelena

Nu har vi fått visumet iallafall, ett problem mindre.
 Bara bilen kvar att fixa.

Tänk om man kunde få körkortet så billigt och lätt.=)
http://www.youtube.com/watch?v=j7xzmDxxE

Det är inte jag som inte kan räkna.
Vi har varken fått visum eller bilen lagat.
Det har beställts en slang till bilen som kommer först på tisdag, så vi kan inte fara föst då.
 Eller så slutar vi att säga när vi far...vi vet helt enkelt inte.
Jag brukar alltid försöka tänka negativt så att sen när det blir mycket bättre än man hade tänkt ,då blir man mycket gladare och slipper "falla ner och slå sig hårt"eller blir besviken.
Är så less och trött på allt, vore skönt att inte åka någonstans alls och inte vara orolig hela tiden.
Det känns som om det är någon eller något som inte vill att vi ska åka iväg.
Offtast brukar det lösa sig i sista stunden, dörrar brukar  öppnas men nu blir det bara värre och värre för varje dag...alla dörrar känns så stängda som det bara går.
Tur att vi inte har tids press på oss egentligen, ingen buss eller flygg som ska passas osv.
Inte behöver vi stressa längre med packning eller utstädning av lägenheten..
Nu ska vi fira att allting går dåligt med ett gott fika...

Idag blev det tidig morgon med en snabb frukost och fara med två bilar in till stan.
Det första som hände mig är att var jätte nära att krocka med en stoooor lastbil idag.
Blev alldeles kallsvettig, jag stod så länge vid en stopp skyllt och väntade på att det skulle bli fritt för mig att köra, en bil bakom mig tutade och jag trodde att den "sa till mig att åka"
Jag såg att lastbilen som var från vänster sida skulle svänga, då trodde jag att det var fritt fram.
Så då åkte jag...och glömde att kollo åt höger och när jag var nästan mitt i vägen såååg jag en stor lastbil som var såå läskigt nääära mig..jag hann tänka
"BROMSA..bromsa..jag hinner inte..Gode Gud hjälp mig"
Som man märker, jag hann bromsa, tack och lov,  annars skulle jag nog inte suttit här idag.
Ni ser jag är inte redo för körkort egentligen.
Jag stannade vid första parkeringen och såg att den som var bakom mig var min man.
Men det var bara början på dagen.
När jag var precis vid stan började bilen låta jätte hemskt och nått pep och en röd lampa lyste som jag inte hann uppfatta vad det var för någonting.
Ringde till Tobias(som körde framför mig i en annan bil)
Vi stannade och kollade lite överallt och såg att det inte fanns någon olja kvar i bilen, fast vi hade kollat i helgen och det var bra med den då.
Det läkte olja...och då menar jag verkligen LÄKTE...inte bara droppade lite...man såg olje fläckar efter våran bil på vägen.
Och DEN BILEN SKA vi köra med till RYSSLAND!! I minst 300 mil.
Kommer vi fram, bara det är ett MIRAKEL!!!
 Hur ska det gå???
Gud måste hjälpa oss.
Det är så typiskt att sånt ska hända i sista stunden. Att man kan adrig slappna av och få njuta av sista tiden.
Det var ju tur att vi precis idag skulle lämna in den på lagning, för en annan grej.
Kort och gott for vi och köpte olja ..fyllde på och lämnade in den först på däck verkstad(för köp av nya däck)
Sen var det sista shopingen innan den stora långa resan.
Med en jätte sur, jobbig gubbe bredvid mig som hatar att gå i affärer.
Efter flera timmars springande hit och dit.
Efter en snabb mål på frasses till lunch, hämtade vi våran bil med fina nya däck och lämnade in den på en annan verkstad. Har vi tur så hinner de kolla igenom och fixa den till imorgon.
Puhh...med dunkande huvudvärk åkte vi hem, trötta och modlösa.

Ikväll började vi packa alla kläder, resultatet  är: en stor  hög av allting på golvet.
orkar nog inte ikväll
 sista spurten imorgon.

Nu var det ett tag sedan...
På tosdag åkte jag till Jennelie och David som har flyttat tillbaks till Norrland.
Kändes konstigt att man hade de bara en timme bort istället för 7 timmar.
Det var också min första långkörning ensam i bilen, man var så fri, det var så kul men helt klart pirrigt också.
Jag till och med mötte 21 renar, ja jag räknade de till och med för jag stog ett bra tag och väntade på att de skulle gå bort från vägen, när jag tutade så gick de på vägen istället från, konstigt.
Jag såg de i god tid och hann inte ens att bli rädd.
Torsdag och fredag skolade jag in mina tre syskorn barn, det var både kul, mysigt men mycket krävande också.
Hur orkar man med tre barn samtidigt. ?
På fredag när jag for vidare till Umeå var jag helt slut,minst sagt.
Jag orkade inte ens att göra de inköp jag skulle göra utan for till min andra syrra.
Därifrån for vi till Bäsksjö...tack och lov slapp jag köra bil, plockade upp Tobias i Rusksele så vi var framme jätte sent.
Det märks hur farligt det är att köra bil när man är trött.
Igår var vi på min fars 50års fest, mycket folk, mycket av mat och allt annat.

Idag.
Packa 
Tvätta
Packa
Snora
Packa
Snora
Har sorterat och packat från åtta imorse fast jag är så förkyld(det är tacken när man försöker vara snäll och hjälper till med barn)
Var verkligen rädd för att jag skulle dra på mig en riktigt förkylning nu när man minst behöver det.
Nu när man måste vara skärp och på benen.
Hur packar man för ett helt år?
Jag tycket det är nog svårt att packa om man ska bort ett par veckor bara men ett åt?!!
Så mycket man måste tänka på, så jobbigt och vemodigt det är.
Nästa måndag den här tiden har man redan passerat ryska gränsen.
Det är blandade känslor..men nu ska jag inte gå in på det.

Idag skickas visum ansökan, så om 5 arbets dagar borde det vara klart.
Det slog mig att mest av allt kommer jag att sakna svensk godis.
Så från och med idag ska jag äta sååå mycket godis jag bara kan=)
Det är det jag gör just nu...vräker i mig...
Imorgon är kanske min sista arbets dag på snickeriet=)

Har inte tänkt skriva nått idag.
Blogg vila var min tanke.
Men hur ska man kunna låta bli när jag har sådan överaskande NYHET!!!=)
För det var verkligen överaskande.
Vi har fått inbjudan IDAG..en vecka tidigare än beräknad.
Så imorgon ska vi bara fixa en reseförsäkring för Tobias och lämna in visum ansökningen.
Istället för den 20 som vi trodde vi skulle åka, åker vi redan senast den 15 de september.
Fatta..det är ju bara max två veckor...AAAAA!!!!!
Så pirrigt det känns, måste börja packa..tänka och tänka och tänka noga vad man ska ha med sig, vilka inköp som behövs göras. Jag trodde att det var lungt att jag hade läget under kontroll men nu fick jag panik.
HUR SKA MAN HINNA???!!!
Måste nog göra upp en inköps lista., packnings lista, göra lista, kom ihåg lista...
Jag trodde att vi har tänkt på allt men nu kommer jag på grejer mer och mer som man ska komma ihåg, eller som man har inte tänkt på. Bara bilen är en hel progekt...köpa nya däck och så vidare.
Det är ju ett helt år.!!!!!
Ursh va pirrigt och nervöst.
NU är det verkligen närap....
Vilken virrig inlägg men hela jag är virrig just nu och klarar inte av att tänka klart...