Söndagen
Värmen är tillbaka, tänkte jag imorse när jag gick till kyrkan.
Det är så skönt att ha så nära till kyrkan, man är inte van vid det, förut var man tvungen att åka i över tre mil enkel väg. I umeå var det för viso bara en kvart om man hade bilen, men även den kvarten kunde kännas jobbig.
Personligen är det oftast jobbigast att ta sig till mötet sen när man är väl där så njuter man, oftast få man ut någonting av predikan, man blir gladare, uppmuntras, uppmanas, få en tankeställare,lär sig något nytt m.m.
Är man trött eller lat så märker jag stor skilnad om jag väljer att stanna hemma eller om jag ta mig i kragen och tvingar mig själv till mötet. Även om man var så trött på mötet att så att man har svårt att koncetreta sig på det som sägs, eller så hör man ingenting, man svävar i sina tankar och efteråt vet man inte vad det egentligen blivit sagt. Man kan tycka "det var onödigt att komma hit ens och slösa 2 timmar på ingenting".
Jag vill påstå att man kan få andlig mat och närvaro ändå, man blir gladare och få kraften i själen även om det inte är kroppsligt, vilket man kan också få så klart. Vad är det man missar om man hade stannat hemma de här två timmar?
Man kanske skulle lägat i sängen alldeles för länge, vilket skulle leda till att man skulle bli ännu mer trött och seg.
Soligt?!vad är två timmars sol?du har ju hela dagen ock kvällen på dig ändå. Oftast hinner man mer om man har vart på mötet än om man hade stannat hemma.
OJ nu var det inte menningen och tänkt att jag skulle sitta och predika här.
Idag ledde min svärfar möte och han började att ställa frågor som; varför går jag till kyrkan?
Det fick mig att tänka efter, varför gör jag det?är det av tvång?ett måste?är det med förväntan?av att man tro på nått eller någon?av egoistiska skäl?att få nått?bara för att mina föräldrar, maka eller make,kompisar gör det, osv.
Jag måste erkänna att alla de bitar finns i mig mer eller mindre. Hur stark kristen än man är tror jag man kan känna sig tvingad ibland, eller man förväntar sig att få nått för egen del. Men vad är det som gör att du VÄLJER att gå dit?För vi har ju alla vår egen vilja, ingen kan egetligen tvinga oss.
Predikan handlade om evangelisation. Den var konkret, enkel och bra.
Handlade om att vi är kallad att gå ut i den vardag, den sitrationen vi sitter i, att man inte ska göra det krångligare och större än vad det är. Att man ska vila i där man är just nu.
Oftast som kristen stressar man upp sig att man ska göra massa.
Ta det lungt och slapna av!!!
Tobias har åkt iväg igen,har blivit bjuden på mat hos svärföräldrar idag också.
Så bortkämt man bli. Vi har blivit bjudna på mat där nästan varenda dag. Skönt att ha svärföräldrar=)
Efeter möttet blev vi bjudna på fikat hos farmor, hela släkten, nästan. Morka moln kom allt närmare och närmare och det började rengna. Jag har svårt för reng, men nu skiner solen igen och luften är frisk och ren. Så fort kan det svänga med vändret.
Det är så skönt att ha så nära till kyrkan, man är inte van vid det, förut var man tvungen att åka i över tre mil enkel väg. I umeå var det för viso bara en kvart om man hade bilen, men även den kvarten kunde kännas jobbig.
Personligen är det oftast jobbigast att ta sig till mötet sen när man är väl där så njuter man, oftast få man ut någonting av predikan, man blir gladare, uppmuntras, uppmanas, få en tankeställare,lär sig något nytt m.m.
Är man trött eller lat så märker jag stor skilnad om jag väljer att stanna hemma eller om jag ta mig i kragen och tvingar mig själv till mötet. Även om man var så trött på mötet att så att man har svårt att koncetreta sig på det som sägs, eller så hör man ingenting, man svävar i sina tankar och efteråt vet man inte vad det egentligen blivit sagt. Man kan tycka "det var onödigt att komma hit ens och slösa 2 timmar på ingenting".
Jag vill påstå att man kan få andlig mat och närvaro ändå, man blir gladare och få kraften i själen även om det inte är kroppsligt, vilket man kan också få så klart. Vad är det man missar om man hade stannat hemma de här två timmar?
Man kanske skulle lägat i sängen alldeles för länge, vilket skulle leda till att man skulle bli ännu mer trött och seg.
Soligt?!vad är två timmars sol?du har ju hela dagen ock kvällen på dig ändå. Oftast hinner man mer om man har vart på mötet än om man hade stannat hemma.
OJ nu var det inte menningen och tänkt att jag skulle sitta och predika här.
Idag ledde min svärfar möte och han började att ställa frågor som; varför går jag till kyrkan?
Det fick mig att tänka efter, varför gör jag det?är det av tvång?ett måste?är det med förväntan?av att man tro på nått eller någon?av egoistiska skäl?att få nått?bara för att mina föräldrar, maka eller make,kompisar gör det, osv.
Jag måste erkänna att alla de bitar finns i mig mer eller mindre. Hur stark kristen än man är tror jag man kan känna sig tvingad ibland, eller man förväntar sig att få nått för egen del. Men vad är det som gör att du VÄLJER att gå dit?För vi har ju alla vår egen vilja, ingen kan egetligen tvinga oss.
Predikan handlade om evangelisation. Den var konkret, enkel och bra.
Handlade om att vi är kallad att gå ut i den vardag, den sitrationen vi sitter i, att man inte ska göra det krångligare och större än vad det är. Att man ska vila i där man är just nu.
Oftast som kristen stressar man upp sig att man ska göra massa.
Ta det lungt och slapna av!!!
Tobias har åkt iväg igen,har blivit bjuden på mat hos svärföräldrar idag också.
Så bortkämt man bli. Vi har blivit bjudna på mat där nästan varenda dag. Skönt att ha svärföräldrar=)
Efeter möttet blev vi bjudna på fikat hos farmor, hela släkten, nästan. Morka moln kom allt närmare och närmare och det började rengna. Jag har svårt för reng, men nu skiner solen igen och luften är frisk och ren. Så fort kan det svänga med vändret.
Kommentarer
Trackback
